Oumbärlig teknik!

Jag kan inte ens föreställa mig hur tufft det måste varit att flytta utomlands för bara några år sedan innan den stora teknik-boomen. Som sjuttonåring gjorde jag mitt första år utomlands som utbytesstudent i USA och oj, oj, oj vad man längtade efter brevbäraren och söndagssamtalet hem som man snabbt jäktade igenom eftersom det var SÅ DYRT. Jag minns att min värdfar berättade om att det fanns något som hette "e-mail" som gjorde att man kunde skicka brev som kom fram direkt och dessutom helt gratis. Det var svårt att förstå och jag kunde knappast tro att det var något som skulle bli tillgängligt för alla.
Sen dess har tekniken gjort att det går att resa och flytta i princip vart som helst och ändå, utan att bli ruinerad, hålla tät kontakt med nära och kära där hemma. Mina favoriter så här på andra sidan jordklotet (och även hemma) är:

Whats App
Viber
Skype
Say Hi, översättnings app
Spotify


Då jag är långt ifrån teknikintresserad, och minst sagt en "late adopter" så är jag övertygad om att det finns massor teknik som underlättar livet utomlands. Vilka är dina favoriter? Någon som provat Netflix, Kindle eller Flex till exempel?

Men vad GÖR du hela dagarna?

Jag vet inte hur många gånger jag fått den här konstiga frågan under mina år som medföljande expatfru. Dessutom har jag själv ställt frågan.

Det hände första gången som jag fick chans att prata med en bekant (numera vän!) som dedikerat sitt liv åt att vara hemmafru och frågan slank ur mig utan någon vidare eftertanke. Själv var jag mitt uppe i karriärstänket och kunde för allt i livet inte förstå hur hon fick dagarna att gå. Trots att hon hade 3 barn. Stort hus. Man med tidskrävande jobb.

Tänk om jag då hade vetat att jag själv skulle få prova på nästan samma situation...
Men för mig var det inte ett aktivt val, det kom smygande. Först var jag föräldraledig, sen var jag tjänstledig eftersom vi ville vara kvar ett tag till utomlands medan barnen fortfarande var små. Plötsligt flyttade mitt företag min avdelning från Stockholm till Malmö och alla som inte flyttade med blev uppsagda pga. arbetsbrist.
Det hade varit så skönt och tryggt att gömma sig bakom "min tjänst" trots att jag egentligen inte ville tillbaka till min tidigare arbetsplats och/eller arbetsgivare. Helt plötsligt var jag "bara" expatfru utan att riktigt hängt med i hur det gått till. Nu blev jag tvungen att ta tag i det som jag skjutit upp, nämligen att göra ett nytt aktivt val kring hur jag vill leva mitt liv. Vem är jag, vad vill jag? Vill jag jobba eller vill jag vara hemma med barnen?  Lyxproblem delux men det var ändå jobbigt eftersom svaren satt så långt inne. För mig blev karriärcoaching vändpunkten!

Vad gör DU hela dagarna? Vilka aktiva val har du gjort? Jobbar du? Vill du jobba eller njuter du av en välförtjänt paus från arbetslivet?

Anledningen till varför coaching av expats behövs!

Texten kommer från Expat Research hemsida: www.expatresearch.com

------------------------------------------------------------

"For decades, "family issues" have been blamed as the leading cause of failed assignments. This is hardly surprising considering that expatriate families typically face huge relocation challenges, with spouse unemployment and new cultures, languages, locations, homes, schools, and networks among them. Being "dumped in to sink or swim" and being "treated by the company as totally invisible" are frequent complaints, and appropriate organizational support is generally felt to be poor.

Family expatriation is further exacerbated by losses: of employment, of a career, of financial independence, of social networks, and of extended family support. It also tends to result in new and unexpected family roles and responsibilities, along with shifts in relationship dynamics that can cause ongoing unresolved family tensions. In the absence of a handbook for "how to do" expatriate marriage or dual careers, families literally make it up as they go, often unsuccessfully.

Understandably, family expatriation is one of the hardest things to build a skill set for, and because of this, expatriates and their families tend to suffer years of stress, strain, and unhealthy living before it possibly ends in divorce, separation, a split assignment, or failure. If professional intervention is offered before or during the process, perhaps the deterioration can be avoided or reversed."

-------------------------------------------------------------

Kan inte annat än att nicka instämmande till ovanstående text. Vad säger ni? Har du/er familj fått tillräckligt med stöd från det företag ni är utsända av? Om du fick välja fritt, vad hade du önskat få för slags stöd?

Bild lånad från expatresearch.com. Är du intresserad av att vara med i deras studier om expat-liv? Anmäl dig på deras hemsida. Där hittar du även publikationer från deras senaste forskning.

Relevant "expat-läsning"

expatresearch.com
expatfinder.com
thetrailingspouse.com
aportableidentity.com
career-in-your-suitcase.com
expatwoman.com
female-expat.org
expatchecklist.com
internations.org
swea.org

Bloggen expatexplorer.blogspot.com är inte bara värd att följa den har också en vääääldigt lång lista på expat-bloggar.
Vilka favoritsidor har du? Fyll gärna på med fler länkar i kommentarsfältet!

Välkommen hit!

Jag är så glad över att kunna berätta om en ide´ som äntligen börjar ta form!

Bakgrunden är att jag de senaste åren mött mängder av både svenska och utländska expat-medföljande. Män och (mest) kvinnor som valt att lämna sitt liv i hemlandet för att följa med sin partner som vill göra karriär i ett främmande land.

Många av de jag mött är välutbildade och varit mitt uppe i en egen karriär som man valt att avbryta för att kunna följa med på "äventyret". Få har kunnat föreställa- och förbereda sig på den känslomässiga resa som uppstår och många står plötsligt inför en personlig kris. Partnern jobbar, barnen går i skolan men JAG då? Vem är jag utan ett jobb att identifiera mig med? Vad kan/får jag göra i det nya landet? Hur ska jag förhålla mig till att jag ses som ett bihang till min partner? Vad hände med vår jämlikhet? Hur var det nu med den där karriären hemma i Svedala som känns mer och mer avlägsen?

Jag vet inte hur många gånger jag och mina vänner, konstaterat "man borde ha en neutral person som varit med om samma sak att prata om allt det här om". Nästan alla har upplevt att stödet man behöver inte är tillräckligt. Företagen missar helt enkelt att på ett personligt plan bidra med hjälp. Det finns fakta som visar att 62% av alla utlandsuppdrag misslyckas och att en stor del (upp till 20%) av dessa uppger en missnöjd partner som orsak. (Källa: Yvonne McNultys expatstudie) Här finns det alltså pengar för företag att tjäna genom att förebygga och bättre förbereda och coacha den medföljande. 

Min ide´ är alltså att starta ett företag som specialiserar sig på att coacha medföljande. Coach som coach kanske du tänker men jag tror stenhårt på att coachingen blir bättre om coachen kan relatera till den specifika situationen som det faktiskt innebär att flytta till ett nytt land.

Det fina med coaching är att man blickar framåt och gemensamt arbetar fram en strukturerad plan för hur man bäst ska hantera sin situation oavsett vem, var man är och vilka mål man har.

Jag kan bara se till mig själv. Det var först efter fyra bitvis frustrerande år som jag själv vände mig till en karriärscoach och fick hjälp att strukturera upp mina tankar och idéer om vad jag ska jobba med. Äntligen kom jag till insikt om att jag har en affärside´ som gör det möjligt för mig att få hålla på med något jag älskar (coaching) och ändå kunna arbeta oberoende av vart i världen vi bor. Big a-ha moment!! J

Så. Nu är jag i Thailand och skaffar mig erfarenhet av att leva i Asien samtidigt som jag planerar mitt företag och utbildar mig för att bli Internationellt certifierad som coach. Efter utbildningen ska jag praktisera coaching för att skaffa mig mer erfarenhet och samtidigt besöka olika företag som sänder ut personal för att göra intervjuer för att skaffa mig en större förståelse för hur företag ser på det här. Under tiden får detta bli min samlingsplats för tankar, idéer, fakta och erfarenhetsutbyte.

Har du som medföljande något du vill dela med dig av eller idéer och tankar kring vad jag borde ta upp här i bloggen? Tveka inte att lämna en kommentar eller kontakta mig!